Queersverige
Don Kulick har i antologin Queersverige fört samman en disparat kollektion studier, som vid första påseendet inte verkar ha något med varandra att göra. Men det finns en övergripande begreppsapparatur, som utforskar den ”heterosexuella matrisen” eller heteronormativiteten och i denna finns den gemensamma struktur som alla uppsatserna relaterar till.
Boken kan delvis ses som ett resultat av projektet Heteronormativitet : en empirisk och tvärvetenskaplig undersökning, som för några år sedan initialt fick pengar ur Riksbankens jubileumsfond. Projektet samlar Don Kulick, Fanny Ambjörnsson, Ann Frisell-Ellburg, Mark Graham, Lissa Nordin, Ingeborg Svensson och Tiina Rosenberg. Samtliga utom Ann Frisell-Ellburg finns representerade i Queersverige med en text vardera. Fanny Ambjörnsson har redan disputerat på studien I en klass för sig : genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer. Fler avhandlingar lär följa.
I ett inledande kapitel går Don Kulick igenom queerteorins etablering i Sverige. Här har Kulick själv varit en aktör eftersom han redigerade ett nummer av lambda nordica år 1995 med titeln ”Queer Theory : vad är det och vad är det bra för?” där han tar avstamp i Queer Nations och Act Ups manifest från 1990. Sedan dess har den teoretiska förståelsen utvidgats och dess praktiska tillämpningar kommit i tryck. Det är resultatet av ett decenniums borrande i teorins djupskikt som vi finner i boken Queersverige.
Den inledande studien av Lissa Nordin, ”När man inte vill vara själv : om vådan av att vara ensamstående man i norrländsk glesbygd”, handlar om den heterosexuella matrisens krav på de ensamstående männen i Norrlands inland att finna en kvinnlig partner. ”Att ’man skall vara två’ fanns det inga tvivel om att de män jag mötte var övertygade om, liksom att detta är ett naturligt inslag och det sätt varpå livet skall levas.” (sid. 34) Studien är välgjord och varierad i sin syn på de olika aktörer som intervjuas och följs i sin vardag.
Ulrika Dahl undersöker den svenska jämställdhetsdebatten och dess strävan till lika villkor för män och kvinnor. Hon visar övertygande hur ”jämställdhet upprätthåller heteronormativitet” (sid. 68) och vad det för med sig för alla de ickeheteronormativa relationer som ett samhälle består av. ”Man kan tänka sig att en queer jämställdhet skulle dekonstruera det bakomliggande system av makt och relationer som jämställdhetsdiskursen förstärker och upprätthåller.” (sid. 69) blir en positiv förhoppning.
”För sex år sedan dök det plötsligt upp hundratusentals nya perversa män i Sverige” (sdi. 73) börjar Don Kulick sin studie ”400 000 perversa svenskar”. Framställningen har publicerats på engelska och spanska och är spridd i flera publikationer. Kulick gör här en klassisk observation i Foucaults och socialkonstruktivisternas efterföljd. Genom den så kallade sexköpslagen blev över en natt de prostituerades kunder brottslingar i Sverige. Sexköparen patologiserades och blev en ny ”art” av människa på samma sätt som den homosexuelle framträdde som en ”art” av människa under 1900-talet i Sverige. Vad som utmärker en speciell typ av människa är att det finns något inom densamma som kan identifieras och vid behov korrigeras. Sexköparnas sätt att utöva sin ”patologiska” sexualitet bidrar till att göra andras sexuella handlingar ”normala”. Kulick skriver: ”Som alla perversa fyller alltså de 400 000 nya perversa svenskarna en viktig social och kulturell uppgift. Deras brott mot jämställdhetsideologins föreskrifter placerar dem ”utanför svenskhetens moraliska universum”, men detta ”utanför” är naturligtvis en del av det som skapar ett ”innanför”. Sexköparnas patologiska sätt att skilja på sex och kärlek gör föreningen av sex och kärlek frisk, deras onormala sexualitet gör andra normala. Som Foucaults homosexuelle på 1800-talet blir 2000-talets svenske sexköpare en skärningspunkt där olika former av kunskap, makt och diskurs sammanlöper och flammar upp. Sexualitetsmönstret fortsätter att producera nya arter. Genom att identifiera dem och analysera dem fortsätter vi Foucaults arbete att synliggöra de processer genom vilket livet i den moderna världen skapas.” (sid. 97)
Det är ogörligt att referera alla studier i denna antologi. Man måste säga att det är en synnerligen välskriven och språkligt enkel framställning, som kommer att öka förståelsen för genusvetenskapens arbetssätt i Sverige i dag. Genom att ställa relevanta, men inte helt väntade, frågor om könsmaktsordningen i Sverige produceras ny kunskap om det samhälle vi lever i. Denna kunskap kan sedan användas för att förändra eller bevara denna ordning. Det senare är en politisk fråga. För Kulicks del är det ingen tvekan om queerteorins sociala implikationer. ”Det kan vara värt att påminna om att ett av skälen till att forskare tyckte queerteorin var så inspirerande för tio år sedan var för att den tillät oss att fokusera inte på hur sociala fenomen blir begripliga, utan på hur de blir obegripliga. Med andra ord lärde den oss att problemet inte var homosexualitet – utan problemet var de processer som gjorde homosexualitet till ett problem.” (sid. 99)
När Kulick skriver att sexköparen utvecklas till en identifierbar individ med en förhistoria, ett speciellt psyke och ett behandlingsbart psyke, liksom den homosexuelle utvecklades under 1900-talet i Sverige, kan han luta sig mot en utmärkt studie av Jens Rydström – Sinners and Citizens: Bestiality and Homosexuality in Sweden, 1880-1950, där Rydström just visar hur sodomiten försvinner ur den samhälleliga diskursen för att ersättas av ”den homosexuelle”. Rydström har gjort en omfattande studie av brottmål i landstingsarkiv och andra arkiv. Undersökningen är exemplarisk och kom 2003 ut på University of Chicagos press. Under 2005 belönades den med ”The John Boswell Prize for an outstanding book on lesbian, gay, bisexual, transgendered, transsexual, and/or queer history published in English” – ett pris som instiftats till minne av den alltför tidigt bortgångne John Boswell.