Nytt ras nedåt - denna gång på allvar

Jag fick fel när det gällde börsens riktning under måndagen. Det verkar som om investerare och handlare har lugnats av världens regeringars gemensamma ingrepp mot förluster och bankrutt för världens finansinstitutioner - läs banker.

Men om det är som man kan befara - att alltför många lån ligger ute oinlösta - så kommer detta att påverka finansmarknaden under många år framöver. Vi är inte ur denna finansiella kris ännu.

Och nu kommer recessionen i produktionsindustrin. Efterfrågan minskar när folk får mindre pengar att handla för eftersom högre räntor drar in mer kapital till finansinstituten. Och när efterfrågan minskar sänks produktionen - och numera sker detta snabbt. "The Toyota factor" eller "lean production" eller "just-on-demand-production" eller vad man nu vill kalla det, gör att fabrikerna reagerar snabbt och sänker produktionen i takt med efterfrågeminskningen - direkt.

Uppsägningar av produktionsfaktorn arbetare sker långsammare eftersom det finns avtal att följa mellan arbetstagare och arbetsgivare.

Vi kan se fram mot en recession där priserna på aktiepapper kommer att nå sitt lägsta strax före jul. Sedan kommer tron på framtiden tillbaka och priserna på aktier kommer att gå upp. Priserna går alltid upp en bra tid innan lågkonjunkturen passerats.

Men i dag på morgonen har Tokyos Nikkeiindex sjunkit med 10 procent!! Det är helt outstanding. Världens börser åker jojo upp och ned varje vecka - och ingen är undantagen - Ryssland, Brasilien, Europa, Japan, USA - alla far upp och ned.

Det blir snart köpläge. Det vill säga när framtidstron återvänt.

Derivat - finanskrisen fortsätter

(Types of Credit Default Swaps)

Jag skrev nedan om hur frånvaron av förtroende ligger till grund för den ekonomiska kris som genomströmmar världens alla ekonomier just nu. Det är förvisso så, men vad är det man misstror? Jag gav ett exempel på en person som inte litar på en annan person därför att nationaliteten var felaktig. Ett fördomsfullt tänkande leder till misstro och i förlängningen till icke ingångna avtal eller icke gjorda affärer. Ett enkelt sätt att framställa tveksamhet.

Efter att ha sett ett program på nätet ur den välgjorda CBS-serien 60 minutes är jag beredd att trappa upp den misstron exponentiellt. Man klargjorde där hur man på Wall Street hade anställt nobelpristagare och naturvetare med matematisk kompetens för att sätta samman krediterna, som bankerna sålde, på ett sådant sätt att man kunde kringgå lagstiftningen gällande försäkringar (insurances) genom att kalla kreditkonstruktionen något helt annat - a credit default swap.

På så sätt behövde säljaren inte ha kontanter att tillgå som svarade mot den reella försäkringskostnad han åtagit sig. Giriga börsmäklare vill ju helst ha en "fri" marknad som bekant. Så att de kan göra hur stora vinster som helst för sig själva, men ropa på statsmakterna när allt går över styr och de behöver skattemedel för att täcka upp sina felaktigt gjorda lån.

Dessa swaps var så komplicerat konstruerade att ingen riktigt visste vilka risker man tog när man köpte sådana - bara att man skulle vara försäkrad (insured) mot förlust i händelse av att det (mot förmodan) skulle inträffa en sådan. Och den som sålde swaps behövde som sagt inte ha kontanter nog för att kunna betala ut pengar om (mot förmodan) förlusten skulle komma och "försäkringen" lösas ut!

Marknaden för dessa swaps beräknas till 60 triljoner dollar, men ingen vet riktigt hur stor marknaden är!! Ofantliga summor. Tre gånger så mycket som USAs hela statsskuld. Tänk : svart hål i den nordamerikanska ekonomin!!

Denna girighet hos finansmarknaden att tjäna pengar på eventuella förluster (eller, för att vara snäll och inte ironisk, snarare försäkra sig mot förluster ;-)) ligger i botten av krisen hävdas det i programmet. Och det är, såvitt jag förstår det, fortfarande de obetalda bostadslånen som ännu inte lösts in, men tekniskt omgjorda till något annat, som är kärnan i problemet.

Om det är så, kommer det att ta riktigt lång tid innan finanskrisen är löst (eftersom de olösta lånen ligger kvar bundna i papper som ingen köper och säljer på ett bra tag, eller vill smussla med i andra affärer) och därtill kommer en lågkonjunktur som lök på laxen.

Det gör också att jag börjar förstå var skon klämmer i de finansiella transaktionerna. Alla som säljer försöker förstås bli av med sina dåliga lån genom att smyga in dem, på något sätt, i nya transaktioner. De som köper vill förstås inte ta några risker, så de försöker på alla sätt att undgå att dra på sig fler "swaps" eller andra lån.

Storleksordningen på marknaden gör att det finns skäl att tro att dessa krediter ligger som ett svart hål i den amerikanska ekonomin och kommer att suga upp alla nya penningtillskott från staten under överskådlig framtid (detta kvartal!). Framåt jul kommer det att vara en riktig julmarknad för köp av aktier och andra klassiska papper. Lågt pris och mindre risk att allt går åt pipsvängen.

Här finns en länk till How 'credit default swaps'—an insurance against bad loans—turned from a smart bet into a killer.

Men kapitalismen lever av kriser, så den kommer att bestå och gå stärkt ur problematiken. Frågan är bara vem som kommer att få betala för kalaset? Ja, gissa en gång - världens fattiga miljarder förstås. De har inget att sätta emot när finansinstitut och banker höjer deras låneränta.

Och alltsammans kommer att leda till en gigantisk omfördelning av resurser - a redistribution of wealth and power on a global scale, för att tala amerikanska.

Heja Asien - ni är vinnarna från och med nu!

Och en gissning mellan tummen och pekfingret är att världens alla börser fortsätter nedåt under måndagen. Storleksordningen på de icke inlösta lånen är allt för gigantisk för att marknaden skall ha återfått förtroendet för sina medtävlare på penningmarknaden - alla kommer att försöka bli av med förlustpapper till varandra, men ingen vill köpa och ingen litar på att det som säljs till dem verkligen är en tillgång och inte ett obetalt lån omdöpt till något annat insmusslat på köpet!

Det ser besvärligt ut för världens kapitalistiska ekonomier.

General Motors tillbaka på 1950 års nivå

Under gårdagen handlades General Motors aktier på NYSE till priser som låg på nittonhundrafemtio års nivå. Aktien sjönk till $5.42.

Detta får återverkningar i Sverige. Efter att Ford lagt ett krispaket för Volvo, som drabbar Göteborg som ett klubbslag i nacken, så kommer GM förmodligen att få skära i SAABs produktlinje.

Vi ser bara början på en strypning av den svenska verkstadsindustrin. En industri med stolta traditioner. Eller jag borde säga en fortsättning på skrotandet av svenskt teknologiskt kunnande. En gång hade Göteborg en stolt varvsindustri som beundrades i hela världen. Arendalsvarvet, som byggdes 1963, konkurrerades ganska snart efter invigningen ut av japanska varv, som hade större kapacitet. 1989 stängdes varvet efter att under åttiotalet främst tillverkat oljeborrplattformar.

Nu är det länderna i Asien, som har hela försprånget inom framtidsindustrierna, med Japan i ledningen och Sydkorea på stark andraplats. Kina är förstås det land som kommer att dra det längsta strået av alla under den pågående globala finansieringskrisen. Dels för att man har en starkt undervärderad valuta, som är värd betydligt mer än vad den växlas till på internationella penningmarknader, dels för att man har ett fantastiskt handelsöverskott med andra länder på grund av de låga produktionskostnaderna i landet, vilket lett till en stark efterfrågan på kinsesikproducerade varor.

Ack ja - en gång i världen kom människor hit till Sverige för att studera våra industrirobotar - nu kommer man hit för att se hur vi organiserat äldrevården.

Tiderna förändras och vi med dem.

Förtroendekris

Nu skriker alla i kapp i det kapitalistiska systemets nedgångsperiod. Det är ingen grundläggande fara för att systemet kommer att kollapsa. Det som gäller är att härda ut och se till sitt hus så att man själv inte råkar alltför illa ut.

Det kapitalistiska systemet lever på kriser. Under perioder av finansiell oro omlokaliseras (reallokeras för att använda en ekonomisk term) kapital från olönsamma områden till framtidsområden, som människor tror på och vill investera i. Det är nu man skall köpa i företag, som har framtiden för sig.

Men som vanligt är det skrik och tandagnisslan för alla de som förlorar pengar på krisen. Det är förståeligt. Som vanligt handlar det också om "världens undergång", USAs fall på världens scen och så vidare. Ingenting av allt detta kommer att hända, men en jättelik omflyttning av värden från USA till Kina är förutsägbar, bland annat för att USA står i djup skuld till Kina och detta går att utnyttja politiskt.

Arabländerna har också alla möjligheter att köpa upp mer och mer av den amerikanska industrin. USA kan knappast arbeta sig upp ur krisen utan att tillåta lån från andra nationer. Det är en del av den globala finansmarknaden och har så varit länge.

Just nu upplever vi en gigantisk förtroendekris, där ingen litar på någon annan. Det är det allvarligaste i en kris att ingen har tillit till att man skall få tillbaka sina utlånade pengar och alla försöker, i stort som i smått, att få igen så mycket av de utlånade pengarna som möjligt.

Denna förtroendkris gör att bara de som har tidsmässigt långa band till varandra, och kan se ett ljus i tunneln på andra sidan krisen, kan tänkas göra affärer med varandra just nu. En tid av konsolidering av gamla samarbeten.

Det fräckaste i hela utvecklingen är finansmarknadens arrogans mot politikerna och det omkringliggande samhället. Deras risktagning skall alltid räddas av allmänna medel och dessutom utan att betalas tillbaka när tiderna är goda. Det är en cynism och arrogans utan like.

Tänk om du skulle låna ut pengar till folk du vet inte kan betala tillbaka och när du inte får tillbaka pengarna skriker du på staten och vill ha säkerhet för att inte gå i konkurs! Men om de stackars fattiga satar du har lånat ut till mot förmodan skulle betala tillbaka sina lån mot din skyhöga ränta, så delar du inte med dig på något sätt till den gemensamma kassan, som sköts av staten. Du tar allt själv. Det är en cynism och arrogans i den högre skolan, som vi nu ser praktiserad i gigantisk skala.

Girighet och cynism dominerar det amerikanska samhället och finansmarknaden utgör inget undantag.

Världens girigaste nation har ännu en gång visat världen sitt mest framträdande karaktärsdrag.